eComExpo – Debatt, samtal och samverkan

eComExpo är en mötesplats där branschen möts för samtal, samverkan och konkreta diskussioner.
Seminarieprogrammet bjuder på goda exempel, visionära framtidsutblickar, nytänkande tekniska lösningar och kunskap om hur transportsystemet för såväl personer som gods kan bli effektivt och fossilfritt.

Vad behövs för att öka takten i utvecklingen och försäljningen av framtidens transportlösningar? Vilka framtida lösningar väntar runt hörnet? Hur tänker fordonstillverkarna? Vad säger politiken och vilka är de senaste forskningsrönen? Vilken roll och vilket ansvar har kommunerna när det gäller upphandling av nyttofordon? 

Moderatorerna Mattias Goldmann och Jakob Lagercrantz leder oss genom de två dagarna.


Mattias Goldmann

har utsetts till Mäktigast i Hållbarhetssverige, dubbats till riddare för sitt klimatarbete av franska regeringen, utsetts till årets framtidspolitiker och blivit skånsk mästare i hockeyspel. Han är nu hållbarhetschef på Sweco.


Jakob Lagercrantz

grundade 2030-sekretariatet och har lyft organisationen till en av de viktiga klimatrösterna inom transportsektorn. En av 2030-sekretariatets styrkor är en teknikneutralitet, flera olika drivmedel och tekniker behövs parallellt. Bilen, bränslet och beteendet. Jakob har arbetat med miljöfrågor under många år i olika positioner. Elva år i Greenpeace, där han avslutade som vd, nio år som ordförande för Gröna Bilister. Flera år som konsult med fokus på transportnäringen. Jakob har varit på listan över de 101 hållbarhetsmäktigaste i Sverige de senaste fem åren.


Ta del av det späckade seminarieprogrammet – live eller streamat

De två scenerna dimensioneras för mellan 200 och 500 sittande åhörare. För att göra aktiviteterna tillgänglig för fler, blir all aktivitet på scenerna streamad, och det kommer att finnas möjlighet för besökare att närvara virtuellt, både i mässans montrar och som åhörare vid scenerna.

Ur programmet:

Vad behövs från politiken för att skapa en efterfrågan på de lätta lastbilarna?
I Sverige finns det ca 6 000 transportbilar som drivs på el och av dessa körs uteslutande i kommersiell trafik. Vad krävs från politiskt håll och från fordonstillverkarna för att lätta lastbilar på el ska få genomslagskraft? Den 1 april skärps malusen ytterligare vilket slår hårt mot lätta lastbilar som redan har en orimligt hög förhöjd fordonsskatt de tre första åren. Vad innebär det för de företagare som måste byta ut sin fordonspark?  Vilka är flaskhalsarna inom lätta transportbilar förutom det mest uppenbara, räckvidd och infrastruktur?

Guide till elektrisk transportbil, så funkar det!
Antalet modeller på marknaden blir allt fler och de eldrivna transportbilarnas popularitet ökar i takt med att dess pris minskar. Vad behöver man veta innan man gör sitt inköp? Köpa eller leasa? Vilka bidrag kan man ta del av?  Hur funkar det rent praktiskt i vardagen? Hur gör man som chaufför? Hur, var och när laddar man? Vilka hinder behöver man komma över? 

Vad krävs för att den sista milen blir grön?
Effektivitetspotentialen inom last mile-leveranser är uppenbar för de flesta.  Vad krävs för att detta ska få riktig genomslagskraft? Hur optimeras flödena för att det ska bli effektivt? Vilka nya tankesätt, processer och partnerskap krävs?  Behövs ny lagstiftning? Vilka standardiserade modeller finns för sista milen på el-konceptet?

Batteridriven mark och fastighetsskötsel, ett självklart val.
Efterfrågan av eldrivna alternativ till park- och grönyteskötsel, bygg- och anläggningsarbeten samt fastighetsförvaltning och liknande områden ökar. Denna nisch väntas växa snabbt de kommande åren. Vad ska man tänka på när man satsar på miljövänliga fordon för tex sin park- och fastighetsskötsel? 

Det krävs för att ta autonoma transportlösningar till nästa nivå.
Fordonsvärlden befinner sig mitt i en tvådelad revolution där man dels satsar på eldrift för att minska koldioxidutsläppen men den heliga gralen är det autonoma. Hur skapas förutsättningar så att den tekniska utvecklingen leds av Sverige? Vad är nyttan och vilka problem löser man med det autonoma? Hur behöver infrastrukturen anpassas till de autonoma transportflödena?

Så kan den offentliga upphandlingen användas som ett styrmedel.
Intresset för att utnyttja den offentliga upphandlingen som ett strategiskt verktyg för att nå hållbarhetsmålen ökar. Kommuner och regioner har ett stort ansvar när det gäller att föregå med gott exempel att handla upp rätt produkter och tjänster, men hur följs detta upp? Vilken roll och vilket ansvar har kommunerna när det gäller upphandling av infrastruktur och hållbara transporter?

Elvägar – Nyckelfråga eller ekonomiskt sänke?
Elvägarna bidrar till en heltäckande laddinfrastruktur tillsammans med stationära laddplatser. Oavsett teknisk lösning, vem ska betala för investeringen? Hur mycket vill kunder betala för att nyttja laddningen? Hur ska underhållet skötas? Hur ser en gemensam standard för elvägar ut?

Roaming och betallösningar för den kommersiella trafiken.
Betallösningar har varit ett gissel för personbilstrafikanterna, vilka är lärdomarna av det? Vilka betalningsmodeller kommer finnas för den kommersiella trafiken? Hur ser ett betalsystem för elvägar ut? Vilken betalningsvilja finns? 

En infrastruktur med tillräcklig kapacitet är ett fundament för elektrifiering.
För att kunna genomföra en elektrifiering av transportsektorn är det en förutsättning att vi har tillräckligt med kapacitet i elnäten på rätt ställen och vid rätt tillfällen. Utvecklingen av elnäten behöver ske i samma takt som utbyggnaden av laddinfrastruktur. Vad behövs för att stärka näten inför det ökade effektbehovet? Hur kan näringslivet och staten tillsammans säkerställa att kapacitetsbrist inte blir ett hinder för elektrifiering av transporter?

Depåladdning, så funkar det.
Kommersiella fordon kommer mest troligt i huvudsak ladda på natten när fordonet står still i depå eller terminal, sk ”övernattladdning” eller på logistikhubbar. Innebär detta att det behövs flera laddare till varje åkeri? Planeras det in särskilt stöd till etablering av infrastruktur till omlastningsnoder? Finns det andra kompletterande laddlösningar som skulle fungera under en uppbyggnadsperiod, tex portabla laddare? Vad krävs för att få detta att fungera i praktiken? 

Energilager, en förutsättning för elektrifiering.
En viktig del i debatten om elektrifiering som behöver belysas ytterligare är energilager. Vilka möjligheter, hinder och drivkrafter finns för energilager i elnätet? När blir det kostnadseffektivt och enkelt? Hur behöver lagstiftning och reglering anpassas för att skapa incitament för nya lösningar? Vem ska äga batterierna och hur kan en lönsam affär kan skapas? När blir våra städer ”lagringsstäder” och hur lång tid har vi på oss?

Så kompetenssäkras fordonsindustrin.
I takt med att fordonen blir elektrifierade, uppkopplade och självkörande ställs allt högre krav på en ny typ av kompentens inom fordonsindustrin.  Vilken typ av kompetens efterfrågas? Hur attraherar fordonsindustrin nyutexaminerade?  Hur sker den viktiga kompetensväxlingen? 

Upphandling av elbussar och dess infrastruktur.
För den som handlar upp trafik med elbussar är det viktigt att tänka igenom andra aspekter förutom själva tekniken. Vilka aktörer ska göra vad och vem ska äga vad?  Ska en bussflotta elektrifieras så kan det svårt att hitta en enda lösning för alla linjer bussarna går. Hur ska man som inköpare planera? Vilken laddstrategi är bäst lämpad för den turtäthet som finns kontra lokalt kapacitetsbehov?